Vilken dag, vilken häst! Jag är verkligen helnöjd med vår prestation idag! Cesar har skött sig världsvant och exemplariskt trots att det var premiär.

När vi lastade ur på parkeringen så blåste det grymt mycket och vissa hästar var lite mer vilda än tama, men inte Cesar. Han var superduktig och stod som ett ljus så det var nemas problemas med att sadla och fixa iordning honom ute.

Väl uppe på framridningen så red jag inte så hårt utan värmde honom noggrannt i skritt innan jag travade och galopperade lite. Underlaget på banan var lite tungt så jag ville inte trötta ut honom, utan sparade på krafterna med mycket skrittpauser.

Linslusen ^^

Han kändes betydligt mjukare än dagen innan och var väldigt avspänd, inte tittig, hetsig eller stark.

I ridhuset var det tillåtet med två ekipage i collectingring så då fick vi rida en stund i ridhuset innan det var dags för vår tur. Jag satt ned hela tiden för jag hade mest ridit lätt på framridningen, checkade av att han svängde, stannade, bromsade och gasade när jag ville och ja, vet inte ens om han känts så bra som han gjorde i collectingringen någon gång tidigare! Han var så mjuk och följsam, gillade underlaget och kändes allmänt nöjd.

Väl inne på banan skötte han sig också toppenbra även om läktaren där domare och publik satt faktiskt var lite läskig.

http://youtu.be/hvu8nUTT2Ls 

Givetvis finns MASSOR att jobba vidare med. Jag red medvetet inte några ökningar t.ex., jag ville rida lite "safe" och inte stressa honom. Han var alldeles lagom pigg, men det var svårt att få honom ända ut till sargen vid läktaren, speciellt i galoppen då han givetvis tog lite chansen att springa iväg lite mer än vanligt, gena, spänna sig och bryta av då han inte är dummare än att han vet att jag inte alltid orkar fullt ut i galoppen än. Trots missarna som jag inte alls är särskilt bekymrad över (de kommer försvinna med lite mer träning) så hade jag en himla bra känsla, jag RED inne på banan, tog ett moment i taget och red i lagom takt och tempo.

Superglad ryttare gav hästen puss på mulen och äpple efter nedjoggning :)

Man hörde inte poängen upp till framridningen så vi gick ner till parkeringen och klädde av Cesar, borstade och lade på honom täcke innan vi hämtade protokollet. Gissa om lyckan kvarstod när mamma kom och lade det i min hand och sa "grattis"?!

Vi klarade 60%-gränsen redan på första tävlingen, lycka! Fina kommentarer och hela två st 8:or, superkul alltså! Nu är det bara att njuta en stund, träna lite till och sedan ladda om för nästa helg då vi tävlar två dagar i rad. Tunalid första dagen LC:1 och LB:1, Näset andra dagen LB:2.

http://online.equipe.com/sv/class_sections/73188/results

Helt otroligt vad glad jag är! Mer uppdatering, bilder och film är på ingång :))

Nu har vi kommit till första riktiga anhalten i projektarbetet. Klubben anordnade en klubbtävling idag så jag passade på att anmäla Cesar till LD:4. Det är ett kort och enkelt program utan galoppmoment, alltså alldelens lagom nivå just nu. Galoppen är ju det största och svåraste arbetet som jag måste lägga ner under projektets gång eftersom att galoppen är lite bortavlad på travhästar. Han förstår visserligen galoppfattning och kan galoppera, men än sålänge är han alltför obalanserad, otaktmässig och svårstyrd för att kunna visa det i ett program. Denna tävling kom i precis rätt tid för då kommer jag ha lite mer kött på benen inför projektplanen som ska skrivas inom kort.

Vi startade som nummer ett så det fanns gott om plats på framridningen till en början så jag flyttade honom lite åt olika håll i skritt för att mjuka upp honom och sedan joggade jag lite i trav och tog ett par varv i galopp så att han fick bli ordentligt varm i musklerna. Efter det började det strömma in fler hästar på banan så då fokuserade jag bara på att han skulle vara avspänd och så gjorde jag flera övergångar mellan skritt och trav och några halter för att se att han var med på noterna. Väl inne på banan så blev han lite spänd och tittig, speciellt på domarkuren ville han titta. Jag ställde och böjde honom ifrån det han tittade på för att påkalla hans uppmärksamhet innan domaren gav startsignal. Programmet flöt på helt okej, han blev lite spänd och vinglig emellanåt så jag hjälpte till och smackade lite med rösten (vilket man egentligen inte får göra), för att hjälpa honom runt och lotsade mjukt och fint för att han skulle få en så bra upplevelse som möjligt. Jag var mycket nöjd med hur han hade skött sig från start till mål med tanke på hur ovan han är vid sådana här tillställningar och vi fick faktiskt mer än godkänd procent och fina kommentarer, här är protokollet:

Som ni ser så är det framförallt rakriktningen, spänningar och mina smackningar som domaren drog ner betygen på.

Mamma fotade bara dessa bilder direkt när vi kom in på framridningen för det att regnade och blåste så hemskt så vi ville inte ha riktiga kameran med, annars hade hon kunnat fota mer samt filma ritten.