Tack och lov var Cesars ben OK så vi bestämde oss efter att jag ridit att vi skulle åka och starta.

Jag körde ett ganska alldagligt pass med honom, övergångar, ställning rakriktning, böjning, halter, flytt undan för skänkel, tempoväxlingar. Inte tufft men inte jättelätt pass heller och han fick komma igenom sig i alla gångarter. Galoppen var verkligen kanonbra, men traven var lite spänd. Det är svårare att få till bra nedsittning i traven när han inte är riktigt genomriden på ett par dagar och jag fick det inte lika bra som jag fick till på senaste träningen, men fortfarande fullt godkänt och då pressade jag inget mer. Lite överseende får man ändå ha när han inte är genomriden, lite pigg och dessutom så blåste det rätt duktigt mycket också.

Resten av kvällen bjöd på flätning av man, tvättning av svans, rykt, lindning, packning, putsning - livet enligt Linda liksom ;)

http://youtu.be/eqAL3aSdWMw

Hur söt är han inte?   Han tycker åtminstone att dressyr är skojigt! Det är väldigt roligt att rida en häst med denna livsglädje och han har en framtoning som säger "titta på mig!". Sen, fine, jag måste lugna ner det hela lite till, rida ett moment i taget och inte "rida iväg honom" (speciellt i galoppen forcerade jag honom) och det blir lite bus och kommunikationsmissar men helheten tycker jag är okej nu och det är så roligt att se att han VILL jobba.

Idag har vi tränat själva med lite bommar och skutt. Jag började värma honom i alla gångarter för att känna efter hur han kändes och han kändes väldigt fin redan från start, värmen gör sitt till att han är mjukare och idag har det varit riktigt vårvarmt! Under uppvärmningen stretchade jag även igenom sidorna lite extra så att han skulle vara mjuk.

Sedan var det bara att hoppa av, hålla tyglarna runt armen och bära bommar. Jag satte upp ett litet cavalettihinder på ca 50 cm längs med medellinjen på mitten av banan och tre bommar på marken nere vid ena kortsidan, ett par meter innanför spåret. Jag började med att ligga och rulla i galopp på en 20 metersvolt och så skuttade vi över hindret varje varv. Sedan fick han skrittpaus och därefter travade jag några varv över enbart travbommarna. När han kändes fin över bommarna så satte jag ihop hela övningen. Först travade vi över bommarna, följt av en mindre volt i volten i trav som vi fattade galopp ur, skutt över hindret, sakta av till trav, övergång till skritt några steg, trav igen och börja om över travbommarna. Han blev väldigt mjuk och härlig av denna övning!

Idag var en dag då jag inte ville sluta rida! Det är sååå himla roligt att skutta med honom nu, han bara rullar på och bestämmer avståndet till stor del själv, dessutom så hoppar han med mycket mer rygg nu - runda och härliga språng bjöds det på gång på gång. Sedan är också skillnaden stor på galoppen, han orkar hålla balansen varv på varv utan att han blir springig och stark. Mot slutet så jobbade han även superbra över markbommarna, han jobbade avspänt och vilade på steget över. Helt otroligt vilken utveckling han har gjort, jag är verkligen jättenöjd och det är bara till att hoppas på att vi kan prestera lika bra på tävlingarna. 

Imorgon får mamma skritta honom en sväng i skogen, på torsdag trimmar vi för Katarina massa finslip och på fredag rider jag antingen själv eller för Katarina ett kortare pass med mycket lösgjörande inför tävlingen. TAGGA!

Igår fick jag sms av Cesars förra ägare och fick veta att det var hans födelsedag då! Så han får ett extra grattis från mig på bloggen idag. 10 år och Kung af Åstastallet ;)   

Denna dag jobbade jag ungefär likadant som på träningen dagen innan. Upprepning är nyckeln för inlärning och framgång! Man måste öva om och om igen innan det fungerar. Jag var väldigt glad över att jag fick samma känsla som på träningen och han accepterade mycket snabbare att jag satt ner i traven. Därför körde jag bara en kortare stund och avslutade med lite stretching i sidorna.

Nina och Patrick gjorde oss sällskap och därför passade vi på att skritta av dem en extra sväng runt kvällsjön. Nyttigt att få sträcka ut ordentligt i skritten och det är bra för leder, senor och ligament att skritta på lite stumt underlag som asfalt, det är stärkande. 

Tack och lov för att halva ridbanan nu var uppsmält så att vi kunde träna! Jag värmde upp lite självständigt så att Katarina fick kika hur det såg ut för oss nu när vi inte tränat på ett tag för henne. Hon tyckte att han såg fin ut och hon listade även ut varför det ibland kändes lite springigt i högergaloppen. Det är nämligen så att han breddar benen mer i vänster varv medan han i höger blir lite smal, han är lite svagare och vill inte riktigt ta i och därför breddar han inte på benen samt att han inte riktigt vet hur han ska sätta fötterna i det varvet. 

Jag fick givetvis träna på det som jag känt inte sitter riktigt inför tävlingen. Det första som vi jobbade mest med var nedsittning i trav. Jag red på en volt om ca 20 m i diameter och på ett ställe i volten la jag en lite mindre volt. I övningen fick jag först rida utan stigbyglar en stund och sedan varierade vi med och utan lite hursom under passets gång för att jag skulle hitta den avspända sitt-känslan. Dessutom varierade vi ställningen lite inåt och utåt och även tempot ändrades, inte samling och riktiga ökningar, utan mindre växlingar i tempo och steglängd bara. Efter en stund började Cesar att frusta och slappna av riktigt fint. Vi tränar avspänning i traven först och främst där jag ska kunna kontrollera takten och tempot, vi rider inte och "spänner bågen" i honom utan försöker bara hitta en god takt och form. När jag då ändrar och rider långsammare så ska det först och främst göras med min tanke och sits, att jag tar djupa andetag, slappnar av och får honom att följa med. Jag engagerar inte hans bakben och skapar elektricitet i honom för han är ännu inte så långt kommen i utbildningsskalan att han kan trava spänstigt, schwungfullt och samlat - det skapar bara spänningar. Däremot så blir han givetvis genomjobbad och elastisk av dessa små växlingar och efterhand kom bakbenen igång och trampade under per automatik. Jag är supernöjd med både min och hans insats, vi hittade ett fint flyt och de saker jag måste memorera nu är följande: ANDAS, HÖJ TÅRNA, STADIGA FOTLEDER, ARMBÅGAR INTILL KROPPEN, BLICKEN LYFT, AVSPÄND I RUMPAN - ANDVÄND BÅLMUSKLER. Har jag dessa saker på plats så spänner Cesar av och litar på mig.

I galoppen fick vi träna lite kvalitet. I den stora volten fick jag rida en liten volt på ca 8 meter, fatta galopp ur den och galoppera ungefär ett halvt varav på den stora volten. Vi arbetade både med fattningen, att han skulle ligga kvar och slutligen komma tillbaka och ta halvhalterna i avbrotten till trav. Jag är väldigt nöjd även här, det finns att jobba vidare med, men vi ska nog ta oss igenom ett LB programs galoppdel i varje fall.

Jag fortsatte med samma arbete dagen efter, men denna gången red jag bara 45 min allt som allt. Det jag ville se var hur han hade tagit arbetet dagen innan, om han var lydigare, kändes mjuk/stel och så vidare.

Han var något lugnare än dagen innan och han stressade inte upp sig på samma sätt, han visste vad jag förväntade mig och vad han skulle göra. Däremot kändes det att han hade lite träningsvärk, men jag värmde upp honom ordentligt och då blev han mjukare och faktiskt så galopperade han bättre än dagen innan! Jag nöjde mig därför bara med några få fattningar och jag gav honom extra mycket beröm. Sedan fick han jogga ner i en lägre form i trav ordentligt innan vi skrittade hem och stretchade. Väldigt, väldigt nöjd!

I väntan på att den sista isen ska försvinna från ridbanan så tränade vi i skogen där snön fortfarande ligger kvar och på grusvägarna som är mjuka och sviktande i och med all snö som smält och blött upp gruset. Jag hade fått order av Katarina som legat hemma med ryggskott senaste veckorna (därav har vi inte kunnat träna) att galoppera mest i höger galopp, bara checka vänster lite och sedan köra på med den svagare högergaloppen. Vi skulle träna massa fattningar från skritt och se till att han får många galoppmetrar i ryggen med mycket tempoväxlingar. Dessutom skulle vi trava i väldigt svagt lutande nedförsbackar för att båda bakbenen kommer under lika mycket per automatik.

Sagt och gjort, vi var ute över en timme och körde på så mycket vi båda orkade. Cesar var väldigt taggad, tror minsann att han var fylld av vårkänslor och minst lika lycklig som mig över det vackra och varma vädret! Jag hade vanligt bett och i och med att han var så himla pigg och på så blev det lite mycket häst i handen - men det gick ändå bra och han var mer fokuserad på arbetet än vad han någonsin varit utanför ridbanans fyra staket! Innan vi var färdiga så var han svettig och riktigt genomjobbad, skrittade med stoora kliv på vägen hem. Vi övade massa galopp fram och tillbaka, grannarna måste ju tro att man är sjuk när man sitter och rider fram och tillbaka, hehe. Men förutom att han var stark så var han duktig och förstod alltmer under passets gång vad jag var ute efter.

Igår åkte vi till Näset för lite egen ridning. Cesar var pigg, men väldigt duktig. De enda gångerna jag känner att han tappar fokus är när folk rör sig runtom och t.ex plockar fram bommar, annars är han väldigt trevlig och lydig.

Jag red lite blandat, mycket övergångar, lite skänkelvikningar i trav, tempoväxlingar, en uppridning, serpentiner volter etc. Formen var fin och bärig, vilket den lätt blir när jag rider på kimlewicket och det är nyttigt att variera. Dock blir han lätt lite het när jag sitter ner i traven och han går i en mer tävlingsmässig form som han fick göra stundvis igår och då blir det ännu svårare att sitta ner, men det är bara att öva mer. Mellantraven fungerar rätt bra, men ännu har jag inte tränat att sitta ner och öka utan hittills bara ridit lätt. Sedan är det då galoppen. I vänster galopp är han riktigt fin nu och igår lyckades jag rida en diagonal och öka och dessutom korta upp galoppen igen innan vi gick ner till trav = det blev inte en massa "slängtrav" utan det var balanserat och fint. Högervarvet är ju problemet, han spänner sig och vill inte ta i riktigt 100 %. Jag tror att det sitter lite psykiskt hos honom sedan innan besöket hos Sune då han var lite sned och hade ett lätt upphak i vänster bakknä. Avståndet mellan höftknölen och det 17:onde revbenet var nämligen längre på högersidan vilket hindrade honom för att sätta under det lika mycket och därmed är han även lite tunnare musklad på höger rygghalva. Så absolut att han är svagare i den sidan men somsagt tror jag att det sitter lite i hjärnan att han tror att han inte kan mer än så också.

Sedan får man inte glömma att jag som ryttare har ett rätt stort finger med i spelet och jag borde nästa gång försöka vända mina tankar lite för att undvika i största möjliga mån att spänna mig själv - eller rättare sagt försöka att inte tänka så mycket utan att rida med känsla för då går det som bäst.

Jag är ändå riktigt nöjd med passet och det är så himla kul att saker och ting faller på plats nu, lite varje gång vi tränar!