Nu är jag färdig. Jag har tagit studenten på naturvetenskapliga linjen på Skvaderns gymnasium. Eller ja, det var ju en dryg månad sedan redan, tiden går snabbt.

Jag kände att jag ville logga in här, på min projektarbetsblogg för att avsluta, sätta punkt, på det som jag slitit med hela trean. Det har varit bland det allra roligaste jag gjort och jag har enbart fått positiv respons - fått bra kritik för min föreläsning, uppnått alla målen och fått massor av positiv cred från min handledare. Grät nästan när hon skulle ge respons på hela arbetet, av glädje för att jag lyckats och av sorg för att det var över. Jag skrev nästan en avhandling på arbetet, över 30 sidor blev det och det tog åtskilliga timmar och min lärare sa att det var förmodligen det bästa hon läst. Då kände jag att det var så värt alla extra timmar, för nej, jag har inte bara lagt 100 timmar på mitt projektarbete (bara rapporten tog väl ca 20 timmar). 

Cesar då? Jodå han mår bara prima! Veterinären kom ut till oss efter Hudiktävlingen av en annan anledning än Cesar egentligen men han kollade igenom Cesar och han reagerade lite på böjning av benet han hade skadat veckan innan. Så vi fick veterinärintyg och strök oss från både Tunalid och Näset och Cesar fick två veckors semester. Efter det har han satts igång igen och utvecklats mer än någonsin! Vi har hunnit med tävling i Östersund, hemma och i Njurunda sedan dess och det har gått mer än bra.

Nu känner jag att det är avslutat, finito. Denna blogg kommer att ligga kvar som ett minne som både jag och ni kan gå in och titta i, minnas. Tills vidare tänkte jag ta upp min "ordinarie" blogg som jag skrivit i ända sedan 2010 men som jag inte hunnit med alls sedan oktober förra året.

www.lindamartensson.bloggplatsen.se

kramar från Linda och Cesar

Idag tog vi en promenad på några kilometer. Lika bra att promenera när hästen ska skrittas, så får man lite egen motion också. ;) Cesar skötte sig bra nästan hela vägen. Det blev en liten maktkamp när jag tyckte att vi skulle gå en omväg, men det löste vi snabbt och annars var han bara glad och positiv.

Vi skippade somsagt ridhuset med Cesar idag. Han var så duktig igår och så tyckte vi att han kunde få ta det lite lugnt så att alla "rester" från blåmärket försvinner nu, han är bara lite "svampigare" i det benet, alltså ingen direkt svullnad och ingen värme heller(det hade han inte igår heller) men lite restprodukter finns kvar så han får stå med nattlindor någon dag till tills det försvinner till 100 %.

   Ännu härligare vårväder nu, denna bild är från mars. Fina tussilago i vägkanten, vårkänslan på topp!

Kommande vecka är lite halvplanerad och såhär ser den ut nu:

må: vila

tis: troligen uteritt med mamma

ons: Eva träning, markarbete

tors: troligen uteritt jag eller mamma

fre: lösgjörande genomkörare på ridbanan

lör: tävling Tunalid

sön: tävling Näset

Vilken dag, vilken häst! Jag är verkligen helnöjd med vår prestation idag! Cesar har skött sig världsvant och exemplariskt trots att det var premiär.

När vi lastade ur på parkeringen så blåste det grymt mycket och vissa hästar var lite mer vilda än tama, men inte Cesar. Han var superduktig och stod som ett ljus så det var nemas problemas med att sadla och fixa iordning honom ute.

Väl uppe på framridningen så red jag inte så hårt utan värmde honom noggrannt i skritt innan jag travade och galopperade lite. Underlaget på banan var lite tungt så jag ville inte trötta ut honom, utan sparade på krafterna med mycket skrittpauser.

Linslusen ^^

Han kändes betydligt mjukare än dagen innan och var väldigt avspänd, inte tittig, hetsig eller stark.

I ridhuset var det tillåtet med två ekipage i collectingring så då fick vi rida en stund i ridhuset innan det var dags för vår tur. Jag satt ned hela tiden för jag hade mest ridit lätt på framridningen, checkade av att han svängde, stannade, bromsade och gasade när jag ville och ja, vet inte ens om han känts så bra som han gjorde i collectingringen någon gång tidigare! Han var så mjuk och följsam, gillade underlaget och kändes allmänt nöjd.

Väl inne på banan skötte han sig också toppenbra även om läktaren där domare och publik satt faktiskt var lite läskig.

http://youtu.be/hvu8nUTT2Ls 

Givetvis finns MASSOR att jobba vidare med. Jag red medvetet inte några ökningar t.ex., jag ville rida lite "safe" och inte stressa honom. Han var alldeles lagom pigg, men det var svårt att få honom ända ut till sargen vid läktaren, speciellt i galoppen då han givetvis tog lite chansen att springa iväg lite mer än vanligt, gena, spänna sig och bryta av då han inte är dummare än att han vet att jag inte alltid orkar fullt ut i galoppen än. Trots missarna som jag inte alls är särskilt bekymrad över (de kommer försvinna med lite mer träning) så hade jag en himla bra känsla, jag RED inne på banan, tog ett moment i taget och red i lagom takt och tempo.

Superglad ryttare gav hästen puss på mulen och äpple efter nedjoggning :)

Man hörde inte poängen upp till framridningen så vi gick ner till parkeringen och klädde av Cesar, borstade och lade på honom täcke innan vi hämtade protokollet. Gissa om lyckan kvarstod när mamma kom och lade det i min hand och sa "grattis"?!

Vi klarade 60%-gränsen redan på första tävlingen, lycka! Fina kommentarer och hela två st 8:or, superkul alltså! Nu är det bara att njuta en stund, träna lite till och sedan ladda om för nästa helg då vi tävlar två dagar i rad. Tunalid första dagen LC:1 och LB:1, Näset andra dagen LB:2.

Tack och lov var Cesars ben OK så vi bestämde oss efter att jag ridit att vi skulle åka och starta.

Jag körde ett ganska alldagligt pass med honom, övergångar, ställning rakriktning, böjning, halter, flytt undan för skänkel, tempoväxlingar. Inte tufft men inte jättelätt pass heller och han fick komma igenom sig i alla gångarter. Galoppen var verkligen kanonbra, men traven var lite spänd. Det är svårare att få till bra nedsittning i traven när han inte är riktigt genomriden på ett par dagar och jag fick det inte lika bra som jag fick till på senaste träningen, men fortfarande fullt godkänt och då pressade jag inget mer. Lite överseende får man ändå ha när han inte är genomriden, lite pigg och dessutom så blåste det rätt duktigt mycket också.

Resten av kvällen bjöd på flätning av man, tvättning av svans, rykt, lindning, packning, putsning - livet enligt Linda liksom ;)

http://online.equipe.com/sv/class_sections/73188/results

Helt otroligt vad glad jag är! Mer uppdatering, bilder och film är på ingång :))

Ibland ter sig saker väldigt märkligt. Cesar har, under de snart 3 år vi ägt honom, inte haft en enda skada. Han har fått sömtryck en gång, men annars inget, inte ens broddtramp tror jag. Men när vi tog in han i onsdags då mamma skulle skritta honom så hade han givetvis slagit sig på ena benet, dock inget sår. Han var lite varm och svullen och öm när man tröck där, men visade ingen hälta. Vi skrittade han en liten sväng ändå och kylde noggrannt. 

Igår var han mycket bättre, inte varm och absolut inte öm då jag tröck rätt hårt när jag visiterade, dock lite svullnad kvar. Jag tog ner honom till banan på linan och lät han trava på böjt spår och han var 100 % fräsch i gången, frustade nöjt och var precis som vanligt. Longerade bara ca 10-15 minuter.

Idag ska jag prova att rida honom. Jag ska givetvis vara extra lyhörd för om han känns minsta konstig för om han inte känns bra så stryker vi imorgon, jag skulle aldrig rida/tävla honom om han hade ont. Det är absolut inget allvarligt så jag tror inte att det är någon fara med tävlingen imorgon. Ungefär som att vi skulle ha slagit oss och fått ett blåmärke, då fungerar det ju bra att springa ändå. Men fortfarande typiskt att det skulle hända just nu, bara för att göra mig orolig och sabba hela uppladdningen och planeringen. Att vår tränare/mentor är sjukskriven och inte kunnat träna oss denna vecka och inte inför nästa veckas tävlingar heller gör inte saken bättre, but that's life. Kanske finns någon mening med att saker händer också? Jaja, håller tummarna för att han inte  har någon svullnad/värme kvar och att han känns fin att rida.

Nu ligger prel. startlista Lätt B:1 ute för Hudik -> http://online.equipe.com/sv/competitions/6323

Det känns nästan overkligt att se mig själv på en startlista för storhästar med en Kallblodstravare. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig för ett par år sen... Kul blir det i alla fall!

http://youtu.be/eqAL3aSdWMw

Hur söt är han inte?   Han tycker åtminstone att dressyr är skojigt! Det är väldigt roligt att rida en häst med denna livsglädje och han har en framtoning som säger "titta på mig!". Sen, fine, jag måste lugna ner det hela lite till, rida ett moment i taget och inte "rida iväg honom" (speciellt i galoppen forcerade jag honom) och det blir lite bus och kommunikationsmissar men helheten tycker jag är okej nu och det är så roligt att se att han VILL jobba.