Som en del i projektet så håller jag på med hästens matspjälkning och som tur är så har jag följt Michelle Alexius blogg --> sensation.devote.se under flera år. Hon har tävlat en kallblodstravare, Bork Olle, till MSV dressyr och studerar för närvarande till veterinär. Dessutom köpte de en till kallblodstravare 2010, Fanny Faks, som framförallt hennes mamma rider. Jag har fått chansen att göra en mejlintervju med Michelle till mitt projekt och tänkte dela med mig av både frågor och svar för den som är intresserad av att läsa!

Vad har varit svårast under utbildningen av Olle?

 I början var Olle en väldigt nervös och spänd häst och vi fick länge, länge hålla på att bara försöka lugna ner honom och få honom att slappna av i alla gångarter. Vi var tvungna att rida mycket i ridhuset då han blev otroligt spänd utomhus och var näst intill helt okontrollerbar. Det går nog inte att räkna alla gånger som han ramlat ut i åkrarna intill grusvägarna för att han inte kunnat slappna av och varit överkänslig för mina hjälper. När han börjat kunna slappna av i skritt och trav samt ta bettet där och söka sig nedåt började vi jobba med galoppen. Den gick förvånansvärt bra att jobba fram men visst var även den ett moment som vi fick jobba mycket med för att hitta en stabilitet och för att få honom avslappnad. Efter ungefär 2-3 år med mycket tålamod, skratt och gråt så hade vi en häst som var väl grundriden och kunna med lätthet slappna av och söka sig ner och bli rund i alla gångarter. Det var många gånger under åren som vi tvivlade på om han någon gång skulle bli något ridbar.

Vad har Olle haft lättast för?

Även innan vi fick se vår välridna Olle så fascinerades vi över hur lätt han hade för samling. När han inte förstod våra hjälper i början svarade han väldigt många gånger med att samla ihop sig som en boll och släppa bettet, nästintill passagera fram eller takta många gånger. När han väl lärde sig att slappna av och ta bettet kunde vi lätt utnyttja detta genom att börja träna samlad galopp och nu även passage och piaff utan problem.

Använde du några speciella övningar i början av Olles utbildning? För att stärka galoppen etc.

I början var det mest volter, serpentiner och halvhalter för att hitta stabilitet och en mjukhet i bogen och kroppen. På senare dagar så tränar vi alltid i skolor och samlande rörelser för att hitta bakbenen och en naturlig samling. För att stärka alla gångarter har vi alltid jobbat mycket med övergångar men när vi började med skolorna fick han en helt annan galopp vilken har sedan dess varit hans bästa styrka.

Hur var det att starta första tävlingen med honom? Var han spänd/tittig eller tog han det med ro?

Första tävlingen var 2008 och då hade vi haft honom i 2 år. Vi red en LB:1a och han var otroligt spänd! Han var nästintill inte kontrollerbar, mer än att jag kunde styra honom höger/vänster. Vi fick typ 53 % eller liknande, inte helt åt skogen då jag vet att vissa halvblodsryttare red sämre än oss så jag minns att jag var ganska nöjd i alla fall. Vi hade inte räknat med en lugn och rutinerad Olle på första tävlingen, inte hade han sett något liknande innan. Bara att rida förbi människorna på läktaren var en utmaning. Den lugna Olle kom efter en bra tid med x antal tävlingar senare. Precis som men de flesta hästar som startar upp sin tävlingskarriär.

Var Olle stelare/svagare i någon sida? I så fall, stretchade/masserade du honom mycket eller kunde ni lösa det med enbart ridning? Tog ni dit någon massör/kiropraktor?

Han har alltid haft problem med sin högersida och ibland har den skiftat över till vänster. Han var stel som ett cykelstyre i halsen när jag provred honom första gången. Jag har inte stretchat eller masserat något speciellt utan vi har försökt att mjuka upp honom med enbart ridning. En gång tog vi kontakt med en equi-terapeut då han var så okontrollerbar ibland att rida och undrade om han hade ont någon stans. Han hade inga större låsningar eller spänningar och var helt frisk och kry. En mjuk och följsam ridning är det enda som gjort honom mjuk och rörlig i bog, nacke och hals.  

Har det varit stor skillnad att börja med er "nya" häst Fanny, eller är hon väldigt lik Olle att utbilda?

Fanny har varit lik Olle på många sätt när man jämför i hur Olle var när vi fick honom i början. Men Fanny är en mycket, mycket mer känslig individ än vad Olle är/var och betydligt hetare. Hon var 10 år när vi köpte henne och Olle vara bara 6 år. Fanny har precis som Olle lätt för samling men har desto svårare att ta det lugnt. Under Olles första år hos oss hade vi bra tillgång till ridhus i stallet som vi stod inackorderade i men när vi köpte Fanny hade vi det svårare med närhet till ridhus då vi bara har ridbana på gården och ridhus en bit bort. Ett ridhus underlättar väldigt mycket när man har en ostabil häst den första tiden. Så Fannys utbildning har gått långsammare dels pga. det samt pga. våra ambitioner med henne. Min mamma som rider och utbildar henne har tagit det väldigt lugnt då hon haft Olle att rida ibland också sen jag flyttat till Uppsala 2011.

Fungerar hästars mag- och tarmkanal som människors eller finns det någon skillnad?

Det är stora skillnader mellan hästarnas magtarm-kanal och människan. Den enda likheten är i stort sett att vi båda är enkelmagade.
Hästens viktigaste och mest sårbara organ är deras grovtarm. De har en lång grovtarm som cirklar sig likt ett U i magen samt en betydelsefull blindtarm på höger sida. Här sker den mest betydelsefulla nedbrytningen och jäsningen av cellulosa och stärkelse. Precis som i vår grovtarm finns här mängder av bakterier och mikroorganismer som utför denna fermentering. Tarmmotoriken är otroligt viktig för att hästen inte ska få kolik och därför behöver hästen ständigt ha föda i rörelse där. Hästens magsäck är väldigt liten i förhållande till hur mycket den äter. Därför är majoriteten av den nedbrutna födan i grovtarmen och portioneras ut snabbt från magsäcken väl den landat där. Det är pga. av detta som man måste utfodra en häst många gånger om dagen, finns det ingen föda i magsäcken att bryta ner, kommer saltsyra att bildas i alla fall och fräta i magslemhinnan. En häst som fiser mycket har en väl fungerande grovtarm.  

Hur gör ni med utfodring? Har ni provat olika metoder? Vad tycker du är viktigt att tänka på och vad har fungerat bäst för era hästar?

Som jag skrev ovan är det väldigt viktigt att en häst ständigt får tugga och äta. Kraftfoder är inte något som är nödvändigt för en häst att äta egentligen, det är mat som snabbt passerar magtarm-kanalen och endast ger en snabb extra energi till t.ex högt presterande hästar som behöver extra mycket energi. För en så lättfödd häst som kallblodstravaren är har vi märkt att kraftfoder är i princip helt onödigt. Vi ger våra hästar mycket hö och ibland utblandat med antingen halm eller lågenergi-hö för att de inte ska bli för tjocka. Det enda vi ger i kraftfoder är extra mineraler samt om de skulle sakna proteiner eller fetter i grovfodret som de behöver ha i sig men inte får i grovfodret. En analys på höet eller hösilaget är viktig när man endast utfodrar med det. För att de ska få i sig lagom mängd grovfoder under en lång tid har vi köpt hönät med relativt små maskor för att de ska få kämpa lite för maten och på det sättet hålla sitt tuggbehov i schack under en längre tid. Vi har också märkt att om de får välja mellan en tuss hö på marken och ett upphängt hönät väljer de i princip alltid hönätet trots att tussen på marken är mer åtkomlig.
En annan viktig sak för tarmmotoriken är att hästen får röra på sig mycket. En häst som betar står aldrig helt stilla utan är ständigt i rörelse. En daglig utevistelse i en stor hage många timmar om dagen är det bästa för att hålla en frisk häst. På sommaren är våra hästar ute dygnet runt och på vintern är de ute mellan kl. 8-18. På vintern hänger vi ut hönät för dem att roa sig med och få tugga på.

Vårt kallblod köpte vi 2010, 7år då och hade gått lite på travet. De hade fri tillgång på hö där han stod och fick ca 2kg kraftfoder. Vid den tidpunkten hade de trappat ner träningen eftersom han skulle säljas som ridhäst, men han var ändå såhär smal som du ser på bilden nedan. Man skymtade revbenen och man upplevde att han "drog upp" magmuskeln, både vid ridning och när man ex. stod och borstade. Vi hade inte fri tillgång när vi fick hem honom, men han åt knappt hälften av det vi gav honom i början.

Han är nu avspänd i magen och är väldigt matglad. Vi utfodrar faktiskt också med hönät i hagen nu till våra hästar (och de älskar verkligen det) så det blir lite som fri tillgång fast det går givetvis långsammare och helt obegränsat är det inte. Dessutom ger vi endast några deciliter havrefri müsli. Min fråga är om det var samma sak med Olle i början? Vi har i efterhand kommit fram till att det måste ha varit magsår han hade och att det tydligen är väldigt vanligt - och inte minst hos travhästar.

 Olle var också smal när vi fick honom. Hans gamla tränare sa också till oss en gång när vi köpte honom, ”Ja ni ska vara glada om ni får den hästen till att äta ordentligt”. När vi fick hem Olle och började rida honom så åt han som aldrig förr och jag kunde inte ens tänka mig att han skulle kunna undgå att äta det som ligger framme.
Det jag tror, är att de travhästar som inte klarar av travet och säljs som ridhästar eller då slaktas, har svårt att äta pga. stressen de utsätts för på travet och helt enkelt att de inte trivs och därmed inte äter ordentligt eller kanske lider av diarré och kan inte tillgodoge sig tillräcklig näring. Men så fort de trivs och mår bra äter de som de ska och går upp i vikt och till och med blir för tjocka om de skulle vilja.

Du nämnde även om att det är viktigt med höanalys. Vi har inte gjort några höanalyser alls utan har endast utgått från hur de ser ut i päls/hull och hur de är i ridningen. Jag har nämligen varit väldigt skeptisk till detta, kan man utgå från en liten tuss och sedan veta att det stämmer med resten? Och näringsinnehållet blir väl sämre mot vårkanten, gör ni nya analyser då? Eftersom vi köper hösilage så är det omöjligt att veta från vilken äng det kommer ifrån och näringsinnehåll kan ju skifta från plats till plats, är detta något man bör ta hänsyn till? 

När man tar näringsanalys, har jag förstått det som att man tar en tuss från flera olika balar för att få en korrekt analys. Vi har faktiskt aldrig heller gjort det men har tänkt att vi ska göra det då vi bara ger våra hästar mineraler. Till så lättfödda hästar som vi har skulle jag inte kunna tänka mig att energiinnehållet och proteininnehållet i höet spelar så stor roll men om du har ett fullblod som lätt går ner i vikt är det betydligt viktigare.

Men de rekommenderar en alltid att be om analys på höet eller ensilaget man köper. Jag kan inte mycket mer än detta om analyser tyvärr. Vi som hästägare kan ju ta egna analyser men det kommer ta lång tid då man ska ta från olika balar och man öppnar ju efter hand. Det är lättare att be bonden som man köper av att ta en analys (kostar extra) som kan ta från flera balar.

Alla våra hästar (två welshponnyer och Cesar, kallblodet) blir väldigt heta och tittiga av att äta havre och har även hört av många andra att energin från havren "sätter sig i huvudet", vet du varför?

Våra hästar är likadana. Havre innehåller mycket energi och är en typ av snabbt socker för dem. Utan att ha gjort närmare efterforskning i din fråga skulle jag gissa att det är som när vi äter mycket godis och får sockertoppar. Man blir pigg av socker helt enkelt och vissa hästar kan vara känsligare än andra för den extra tillförseln av foder, då t.ex kallblodstyperna som uppenbarligen har väldigt lätt för att lägga på sig vikt.  

Det man kan ha i åtanke också är att även hästar kan få diabetes idag och jag skulle gissa att det beror mycket på utfodringen av kraftfoder till lättfödda hästar som kanske egentligen inte hade behövt den extra energin och har då för mycket socker ständigt cirkulerande i blodet.

Har du läst om några vanliga sjukdomar/problem som är relaterade till matspjälkningen? Vilka är de och vad orsakar dem?

Det finns väldigt många! De främsta ”problemen” på hästarna är de små parasiterna vi har på betet. Blod-, spol-, band- och springmaskarna kan alla orsaka olika störningar i tarmarna. Den stora blodmasken är den mest fruktade då den migrerar från tarmen via blodkärlen till det främre stora kärlet som förser hela tarmsystemet med blod och sätter sig där i kärlväggen och kan orsaka tromber, blodproppar eller minskad blodtillförsel till tarmarna vilket då kan ge kolik och diverse akuta symptom. Bandmaskana och spolmaskarna kan rent mekaniskt täppa till i tarmen och på så vis orsaka akut kolik. Springmasken orsakar stor klåda i ändtarmen. Stygnflugan som du märker på somrarna, som lägger gula små ägg på hästens ben, bog och hals. De vandrar i hästens mun, hals och ner till magsäcken om hästen får i sig äggen efter att de kliat sig ex. på benen. Deras vandring kan orsaka sår i tandköttet och tungan i munnen vilket kan under en kortare tid göra att hästen är lite besvärad när den äter eller liknande. Väl i magsäcken lägger de sig som larver fast i slemhinnan och ligger där utan att orsaka skada till nästa sommar då de bajsas ut som flugor.
Pga. av den stora diversiteten av mikroorganismer i hästen tarmflora är dessa väldigt känsliga för t.ex antibiotika som kan slå ut stora populationer i tarmen om hästen behandlas med antibiotika för annan anledning. Om normalflora slås ut kan detta leda till att andra bakterier som i normala fall är ofarliga för hästen, kolonisera och orsaka sjukdom som då kan vara blodiga eller vattniga diarréer. En bakterie som kan göra detta är t.ex Clostridium difficile. Föl är känsliga för många olika sjukdomar och kan få olika tarminflammationer orsakade av bakterier, ex. Actinobacillus equuli, Clostridum perfringens, Campylobacter jejuni subsp. jejuni (finns ej i Sverige längre). Det finns inga virala tarmsjukdomar på häst (alltså inga virus som orsakar just tarmsjukdomar, det är främst abortrelaterade eller luftvägsrelaterade).

Idag har jag ridit ut Cesar, bra för variationen! Eftersom jag rider min ponny ca 6 dagar i veckan också så brukar mamma rida Cesar mellan passen jag rider också och då brukar hon rida ute i skogen ganska mycket. Idag blev det dock lite annat - jag fick rida ut honom! Vi hade även sällskap av min lillasyster och hennes ponny. Bara för att vi inte befann oss på ridbanan så betydde det inte att han inte sattes i jobb som vanligt. Böjde och bände på honom en hel del och flyttade sidvärts sick-sack över skogsvägen, mestadels i skritt men även lite i trav. När de var framridna så körde vi lite klättring, först i kort trav uppför en lång backe och sedan ett par galoppintervaller i samma backe i ganska snabb galopp. Därmed fick de både lite kondition- och styrketräning. Givetvis joggade vi ner dem och skrittade ordentligt efteråt för att inte slaggprodukter skulle finnas kvar i kroppen. Jag är supernöjd med honom idag, han var väldigt pigg men ändå avspänd och koncentrerad, helt perfekt! Dessutom slängde han in ett klockrent galoppombyte i en kurva, visserligen inte på min hjälp men det var väldigt bra så det gjorde inget...

Bilderna nedan är först några från igår innan vi red iväg till ridbanan och de nedersta är från skogen idag. Som ni ser så har jag rakat av honom det mesta av vinterpälsen för att han ska slippa svettas så mycket under träning. Det är inte hälsosamt att han blir dyngsur i svett under vintern för då riskerar vi förkylningar och när vi åker till ridhus så blir det ju så pass varmt att han kommer svettas med vinterskrud. Jag lämnade lite hår över rygg/rumpa där de är som känsligast för kyla.       

Jag och Katarina hade ett möte angående projektplanen, vi bollade lite idéer helt enkelt. Vi diskuterade lite kring tidsplanen, mål, redovisningsform, ridhusmöjligheter etc. Jag fick mycket tips som jag kommer att använda mig av och jag fick ner mina tankar på papper ordentligt. Projektplanen ska lämnas in 9/11 så en del av den kommer säkerligen upp här under nästa vecka!

Ikväll joggade jag honom en sväng på ridbanan som förberedelse inför morgondagens klubbtävling. Red igenom lite enkla flyttningar åt sidorna i skritt och trav, galopperade ett par varv och gjorde lite tempoväxlingar i traven på slutet. Jag red väldigt positivt och berömde extra mycket för att han skulle känna att han var riktigt duktig och kanske komma med lite extra självförtroende på banan imorgon.

Detta är inte från kvällen utan det är någon vecka sedan dessa bilder togs:

Detta är ett utdrag från idéskissen som skulle lämnas in till skolan inför projektarbetet, så att det blir lättare för alla som är sugna på att följa arbetet, från start till mål:

Rubrik:
"Är det möjligt att tävla dressyr med en kallblodstravare?"

Vad vill du uppnå? Vad vill du undersöka? (Problemformulering):
Jag vill undersöka om det är möjligt att rida dressyr på en kallblodstravare. Många människor har förutfattade meningar om att det inte går att rida dressyr med travhästar så jag vill helt enkelt testa att utbilda en häst för att "slå hål" på myten om att det inte går. Som loggbok kommer jag att skriva en blogg för att inspirera andra ryttare som rider travhästar.

Hur arbetet passar in i programmålen:
I mitt arbete kommer jag att fördjupa mig i hästars anatomi och fysiologi genom att jag måste lägga upp ett lämpligt träningsschema för att träna upp hästens muskulatur som används på helt skilda sätt i trav och dressyr. En häst som tränas måste må bra så jag kommer även arbeta kring hästars välbefinnande som matspjälkning, utfodring och vanliga sjukdomar som kan uppstå vid exempelvis felaktig utfodring. 

Slutprodukt:
Målet med projektet är att jag ska kunna starta en lokal Lätt B klass till våren 2013, helst vill jag kunna uppnå godkänd poäng, dvs minst 60% av maxpoängen. Dessutom vill jag ha en fördjupad kunskap om hästars välbefinnande, anatomi och fysiologi.  

Nu kanske ni får lite mer koll!