Detta är ett utdrag från idéskissen som skulle lämnas in till skolan inför projektarbetet, så att det blir lättare för alla som är sugna på att följa arbetet, från start till mål:

Rubrik:
"Är det möjligt att tävla dressyr med en kallblodstravare?"

Vad vill du uppnå? Vad vill du undersöka? (Problemformulering):
Jag vill undersöka om det är möjligt att rida dressyr på en kallblodstravare. Många människor har förutfattade meningar om att det inte går att rida dressyr med travhästar så jag vill helt enkelt testa att utbilda en häst för att "slå hål" på myten om att det inte går. Som loggbok kommer jag att skriva en blogg för att inspirera andra ryttare som rider travhästar.

Hur arbetet passar in i programmålen:
I mitt arbete kommer jag att fördjupa mig i hästars anatomi och fysiologi genom att jag måste lägga upp ett lämpligt träningsschema för att träna upp hästens muskulatur som används på helt skilda sätt i trav och dressyr. En häst som tränas måste må bra så jag kommer även arbeta kring hästars välbefinnande som matspjälkning, utfodring och vanliga sjukdomar som kan uppstå vid exempelvis felaktig utfodring. 

Slutprodukt:
Målet med projektet är att jag ska kunna starta en lokal Lätt B klass till våren 2013, helst vill jag kunna uppnå godkänd poäng, dvs minst 60% av maxpoängen. Dessutom vill jag ha en fördjupad kunskap om hästars välbefinnande, anatomi och fysiologi.  

Nu kanske ni får lite mer koll!

Denna träning la vi upp på ett lite annorlunda vis - vi testade att kombinera tömkörning och ridning.

Vi började med att Katarina fick tömköra honom ca 40 minuter. Det var kul att se för många poletter hade redan trillat ner för honom. Nu förstod han direkt vad det var frågan om och hade ett helt annat stöd i tömmarna redan från början. Dock var han väldigt okoncentrerad till en början och letade saker att titta på, han började redan på vägen ner till ridbanan då det kom en helikopter och sedan fick han syn på en massa grävmaskiner och traktorer (ett par grannar håller på med ett husbygge)som var hemskt läskiga och när vi väl var där nere så tvärnitade han och stirrade på ett gäng skolbarn som promenerade förbi. Efter en stund kom han igång och glömde av sig att titta (tack och lov!) och Katarina jobbade igenom honom ordentligt i skritt och trav. Introducerade lite sidförande signaler och böjde igenom honom ordentligt i lossande syfte. Mot slutet gav han efter fint och hittade en okej form så då gav vi oss med det och så fick jag sitta upp.

Som ni ser på den översta bilden så var han ganska spänd och han försvarade sig genom att springa "som en travare" i stort sett hela första gången vi tömkörde, men nu andra gången hittade han en bättre form som ni ser på de nedre bilderna. :)

Somsagt så hoppade jag upp och red 20 minuter efter att vi hade tömmat. Det kändes som ett bra upplägg för att nu var han redan ganska lösgjord och bogarna var bättre på plats så att jag kunde rida intensivt de där 20 minutrarna istället för att bli trött. Eftersom att han är nordsvensk så är det mycket häst och han blir lätt stark i handen och då är det bra om jag som ryttare inte blir trött för då orkar jag rida ihop honom bättre med kroppen, dvs jag rider med kvalitet hela tiden. Jag fick även testa något nytt - vi satte fast stigbyglarna i sadelgjorden med hjälp av sporremmar. Jag behöver stärka upp musklerna kring fotleder etc. för att kunna sitta mer stilla med benen och få en finare och effektivare hjälpgivning och när man sätter fast sig så tvingas man sitta stilla. Nu ska jag hårdträna på det så hoppas jag på resultat om någon månad!

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd och jag tror att träningen tog både på mig och Cesar, förhoppningsvis märks det skillnad redan nästa gång!

I söndags introducerade vi projektet och vi startade med en tömkörningslektion för Katarina. Jag testade att tömköra honom en gång i somras och då förstod han inte särskilt mycket utan stannade och tittade bekymrat på mig flertalet gånger, tillslut fick jag honom att trava snällt på en volt runt mig. Han tyckte även denna gång att det var lite märkligt och hade i princip ingen framåtbjudning. Katarina fick driva väldigt mycket för att få honom att ens trava ordentligt och vi testade bara galoppen i ena varvet då han blev väldigt trött i både kropp och knopp. Men det viktigaste var att han började lyssna på den som står på backen och att han inte svängde in mot mitten hela tiden.

Vi kom fram till att vi ska fortsätta att jobba mycket på töm för att han ska lära sig att bära upp sig själv och hitta sin egen balans samt söka mer stöd på bettet. Tömkörning är ett väldigt bra komplement till ridningen då hästen inte behöver störas av en ryttare samtidigt som man kan påverka dem på ett bra sätt.

Fortsättning följer!