Ibland ter sig saker väldigt märkligt. Cesar har, under de snart 3 år vi ägt honom, inte haft en enda skada. Han har fått sömtryck en gång, men annars inget, inte ens broddtramp tror jag. Men när vi tog in han i onsdags då mamma skulle skritta honom så hade han givetvis slagit sig på ena benet, dock inget sår. Han var lite varm och svullen och öm när man tröck där, men visade ingen hälta. Vi skrittade han en liten sväng ändå och kylde noggrannt. 

Igår var han mycket bättre, inte varm och absolut inte öm då jag tröck rätt hårt när jag visiterade, dock lite svullnad kvar. Jag tog ner honom till banan på linan och lät han trava på böjt spår och han var 100 % fräsch i gången, frustade nöjt och var precis som vanligt. Longerade bara ca 10-15 minuter.

Idag ska jag prova att rida honom. Jag ska givetvis vara extra lyhörd för om han känns minsta konstig för om han inte känns bra så stryker vi imorgon, jag skulle aldrig rida/tävla honom om han hade ont. Det är absolut inget allvarligt så jag tror inte att det är någon fara med tävlingen imorgon. Ungefär som att vi skulle ha slagit oss och fått ett blåmärke, då fungerar det ju bra att springa ändå. Men fortfarande typiskt att det skulle hända just nu, bara för att göra mig orolig och sabba hela uppladdningen och planeringen. Att vår tränare/mentor är sjukskriven och inte kunnat träna oss denna vecka och inte inför nästa veckas tävlingar heller gör inte saken bättre, but that's life. Kanske finns någon mening med att saker händer också? Jaja, håller tummarna för att han inte  har någon svullnad/värme kvar och att han känns fin att rida.